Oj, vad denna veckan har svischat förbi... Nu är det lördag morgon igen och jag sitter vid köksfönstret och spanar ut över mitt älskade Fåfängan. Dags för lite reflektion.... Livet rusar så snabbt förbi utan att jag hinner med ibland, just nu i lite raskare takt än vanligt, tycks det mig.
Min motivation till träning har under några veckor inte varit den bästa, men under den här veckan har jag fått upp tempot lite igen och jag känner att kroppen börjar ge lite gensvar på träningen. Vad fort det går att "soffa till sig"! Jag blir lika förvånad varje gång det händer!!!
I helgen har jag lördagen fullspäckad med aktiviteter, men söndagen är helt ledig, då kanske jag ger mig ut i skogen och mediterar lite tillsammans med en hink och en bärplockare. Lingonsylt är nämligen makens favorit och den hemgjorda är ju förstås mycket godare än den köpta.
Våra nyaste familjemedlemmar katterna Missy och Molly har funnit sig väl tillrätta och de ligger och sover i mitt knä just nu. Tänk vad närvaron av djur kan göra för en människa! Det får mig att tänka på när morfar låg på äldreboendet i hemtrakterna och jag kom på besök med Pricken. Oj, vad glada alla gamla blev! De som kunde gå ville komma fram och klappa och till och med morfar som var så trött, så trött lyste upp och skrattade när vi kom in i rummet. Han hade aldrig sett en så prickig hund och det tyckte han såg roligt ut! Tur att Pricken är en glad och vänlig liten figur, så han njöt av all uppmärksamhet i fulla drag.
Nej, nu är det bäst att jag sätter fart innan resenärerna från storstan kommer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar