Veckan som gått

Oj, vad denna veckan har svischat förbi... Nu är det lördag morgon igen och jag sitter vid köksfönstret och spanar ut över mitt älskade Fåfängan. Dags för lite reflektion.... Livet rusar så snabbt förbi utan att jag hinner med ibland, just nu i lite raskare takt än vanligt, tycks det mig.

Min motivation till träning har under några veckor inte varit den bästa, men under den här veckan har jag fått upp tempot lite igen och jag känner att kroppen börjar ge lite gensvar på träningen. Vad fort det går att "soffa till sig"! Jag blir lika förvånad varje gång det händer!!!

I helgen har jag lördagen fullspäckad med aktiviteter, men söndagen är helt ledig, då kanske jag ger mig ut i skogen och mediterar lite tillsammans med en hink och en bärplockare. Lingonsylt är nämligen makens favorit  och den hemgjorda är ju förstås mycket godare än den köpta.

Våra nyaste familjemedlemmar katterna Missy och Molly har funnit sig väl tillrätta och de ligger och sover i mitt knä just nu. Tänk vad närvaron av djur kan göra för en människa! Det får mig att tänka på när morfar låg på äldreboendet i hemtrakterna och jag kom på besök med Pricken. Oj, vad glada alla gamla blev! De som kunde gå ville komma fram och klappa och till och med morfar som var så trött, så trött lyste upp och skrattade när vi kom in i rummet. Han hade aldrig sett en så prickig hund och det tyckte han såg roligt ut! Tur att Pricken är en glad och vänlig liten figur, så han njöt av all uppmärksamhet i fulla drag.

Nej, nu är det bäst att jag sätter fart innan resenärerna från storstan kommer! 

Höstprakt

Idag njuter jag av att vara ledig och insupa höstens alla färger och dofter. Trädgårdens alla grödor skördas och ikväll bjuds det på köttfärsbiffar med rostade rotgrönsaker från mitt eget land samt morotstzatziki. Det är en ynnest att kunna äta det jorden ger och jag passar på att frossa så länge det är färskt. Kanske får jag och Pricken ihop kantareller till en god paj till imorgon. Vi styr kosan ut i skogen nu på eftermiddagen och letar... Han börjar bli jätteduktig och vi har kul ihop när vi letar svamp! Min man snickrar lite på ett av våra uthus och det blir jättebra! Helg och höst på Fåfängan alltså!

Helg i Ytterhogdal

Idag styr jag och maken kosan mot Härjedalens underbara natur. Där ska vi delta i en begravning, hinna hälsa på all släkt och förhoppningsvis ta oss ut en sväng i skogen.

Gårdagen spenderades i huvudstaden tillsammans med andra nyvalda ordförande i världens bästa fackförbund, Lärarförbundet. Vi fick träffa kanslichefen, eftersom ordförande var i Arvidsjaur för att uppmärksamma att de hade blivit utsedda till "Bästa skolkommun 2010". Den kommun jag arbetar i kom på 225:e plats.... Inspirerande och utmanande!?

Tisdagen blev en underbar dag i höstfärger. Då var min underbara klass på besök. Vi grillade korv vid vår nya grillplats vid sjön, vi letade svampar och vi hade anordnat en trekamp på gräsmattan. Det blev en mycket lyckad dag och hundarna hade många små-mattar och hussar den dagen! Hönsen var helt förskräckta när 25 pers ställde sig och tittade på dem och de flaxade omkring i hönsgården. Allt som allt tror  jag att det kommer att bli en bra vecka, trots begravning och andra ledsamheter. Vågar man tro att oturen har stannat av? To be continued.....

Lördag morgon

Jag tycker att den bästa morgonen på hela veckan är just lördagsmorgonen. Just nu sitter jag och tittar ut över min plats på jorden och filosoferar med en kopp kaffe i handen. Tittar ut allt som jag vill och borde göra, min man och jag kallar det att "peka lite". Ser att det snart är dags att skörda grönsakerna i landet, ogräset borde bort från min rabatt, gräsmattan borde klippas.... Listan på måsten kan bli lång, men just idag känner jag bara för att göra roliga saker, så jag har surfat lite på nätet och hittat en gårdsauktion utanför Lindesberg som ser lite kul ut. Undrar om jag kan få sällskap dit eller om jag får åka själv? Kanske kan maken mutas med lite nybakta scones och frukost på sängen? Hundarna har fått sin morgonpromenad och hönsen har vaknat, jag hörde just vår nya tupp, han gal lite försiktigt och inte speciellt ofta. Den förra gol som en galning hela tiden! Lugn och ro på Fåfängan med andra ord!